Livskompetens måste bli en självklar del av den svenska skolan

Svensk skola står inför stora samhällsutmaningar – från ökande psykisk ohälsa till socialt utanförskap och våld. För att möta dessa krävs mer än traditionell kunskapsförmedling.

Träning i livskompetens behöver bli en integrerad del av undervisningen på alla stadier. Erfarenheterna från European School Bruxelles–Argenteuil visar hur detta kan göras i praktiken.

Den svenska skolans uppdrag är större än att förmedla ämneskunskaper. Enligt läroplanen ska skolan bidra till elevernas harmoniska utveckling och förbereda dem för livet i samhället. Samtidigt visar både forskning och offentliga utredningar att skolor ofta har svårt att omsätta värdegrundsarbetet i praktisk handling. När Skolinspektionen 2012 granskade skolornas arbete med demokrati och värdegrund fann man att många skolor saknade strategi för hur värden och demokratiska förmågor ska integreras i undervisningen. Mycket tyder på att så är fallet också idag.

Mot denna bakgrund växer behovet av tydligare fokus på det som internationellt kallas life skills – förmågor som gör det möjligt för människor att hantera vardagens krav och utmaningar på ett konstruktivt sätt. I boken Livskompetens – vetenskap och politik för en skola för livet (2025) argumenterar Stig Zandrén för att denna träning bör bli en integrerad del av skolans verksamhet.

Livskompetens handlar inte bara om värderingar utan också om praktiska färdigheter: självledarskap och självmedkänsla, samarbetsförmåga, kritiskt tänkande, uthållighet samt respekt för andra.

Frågan är alltså inte om skolan ska arbeta med dessa förmågor, det gör den redan i någon form, utan hur arbetet kan bli mer systematiskt och genomsyra hela verksamheten. Här finns goda exempel att lära av.

Ett sådant är European School Bruxelles-Argenteuil i Waterloo i Belgien (EEBA), en sedan 2016 ackrediterad Europaskola. Skolan har sina rötter i den svenska utlandsskola som startades 1973 av Ingrid Hanell Karlsson och som senare utvecklades till dagens internationella verksamhet.

Vid EEBA är livskompetens inte ett separat ämne utan en struktur som genomsyrar hela skolans pedagogik. Undervisningen bygger på två kompletterande kompetensområden: åtta akademiska kompetenser och åtta sociala kompetenser – livskompetenser. Dessa omfattar bland annat uthållighet, kritiskt tänkande, självkontroll, hoppfullhet, omtänksamhet, samarbetsförmåga, ärlighet och respekt.

Skolans fyra kärnvärden: respekt, kunskap, ansvar och integritet – synliggörs i klassrum och korridorer och återkommer i undervisningen i olika ämnen.

Dessutom finns etik på schemat på alla stadier. Eleverna tränas inte bara i att förstå värdena utan också i att reflektera över hur de omsätts i praktiken: i grupparbete, i relationen till lärare och i mötet med andra människor.

Arbetet kompletteras av tydliga strukturer för hur skolan hanterar oönskade beteenden. Genom en kombination av information, undervisning och konsekventa åtgärder skapas en miljö där värdegrund och livskompetens blir en naturlig del av vardagen. Resultatet är en skolmiljö där både kunskap och välbefinnande står i centrum.

Den moderna neuro- och kognitionsvetenskapen ger ytterligare stöd för denna utveckling. Faktorer som fysisk aktivitet, sociala relationer, stresshantering och motivation har direkt betydelse för hjärnans utveckling och därmed för lärandet. Det tvärvetenskapliga nätverket Neuroforum arbetar just med att föra samman neurovetenskap och pedagogik för att utveckla mer effektiva och hållbara undervisningsmetoder. Neuroforums bok, Hjärnan och lärandet (2021), visar på många exempel.

När kunskaper om hjärnans funktion kombineras med systematisk träning i livskompetens skapas goda villkor för både lärande och psykiskt välbefinnande. Det handlar i grunden om att stärka elevernas självledarskap, samarbetsförmåga och förmåga att hantera livets utmaningar.

Svensk skola behöver därför ta nästa steg. Värdegrundsarbetet behöver kompletteras med ett tydligt och systematiskt arbete med livskompetens – integrerat i undervisningen på alla stadier och förankrat i både forskning och beprövad erfarenhet. Erfarenheterna från EEBA visar att detta inte bara är möjligt utan också att det kan bli en stark drivkraft för både kunskap, trivsel och framtidstro i skolan.

Ingrid Hanell Karlsson
styrelseledamot i EEBA och grundare av den svenska skolan i Waterloo

Stig Zandrén
styrelseledamot i föreningen Neuroforum.